konstigheternaskonst.blogg.se

Nu är bloggen född och därmed mitt rum för att på något sätt förstå min omvärld med hjälp av konst, kultur och samhälle, men kanske framförallt min inre värld, lite bättre. Jag vet redan nu att jag under bloggresan kanske kommer att förstå ännu mindre än vad jag idag tror mig göra. Men det är en utveckling och en resa jag ser fram emot. Jag hoppas du vill dela den med mig. 

 

Jag tänker mig att jag börjar med en liten presentation om mig själv. Kanske handlar denna presentation mest om vad jag har gjort, gör och funderar på att göra, mindre om vem jag faktiskt ÄR. Vi får se!

 

Jag heter Camilla och är (idag) 34 år. Känns ju också lite absurt, men det är siffror på ett papper som känns helt främmande för mig då mina tidigare föreställningar har varit att jag skulle känna helt annorlunda när jag uppnått denna fysiska ålder. Jag kan väl sammanfatta känslan inför min ålder med att: Jag har aldrig varit så gammal som när jag var 20, och aldrig så ung som när jag nu är 34. 

 

Jag fick barn tidigt. Det kan förklara känslan av att vara gammal vid 20. Nu i efterhand har jag kommit fram till och förstått att det handlar om min egen uppfattning av vad samhället förväntade sig av mig som förälder. Ung förälder.

 

Jag är alltså 34 år och har en fantastisk son som är 14 år. Det kommer jag säkerligen återkomma till i fortsättningen, då det är en sådan stor del av mig; vem jag var, vem jag är och vem jag kanske kan komma att bli.

 

Jag är legitimerad lärare i grundskolans tidigare år och är inne på mitt 9:e yrkesverksamma år som utbildad klasslärare (jag har tidigare arbetat inom förskola och skola, samt inom hotell & restaurang. Om man bortser från restaurangbiten. Fast det fanns en restaurang. En fin sådan. Med fisk. Stockholm Fisk till och med. Men jag är vegetarian. )Det har varit en lång, krokig, rolig, jobbig, skitjobbig, fantastisk, utmanande, trygg, hektisk, stressig, lugn, skrämmande och under större delar riktigt, riktigt underbar tid i skolans värld. Jag har bild, musik och svenska som favoritundervisningsämnen (och behörighet i nästan alla ämnen bortsett från SO-ämnen och Hemkunskap), men jag har inte bara behörighet i dem, utan har ett väldigt stort intresse för just estetiska lärprocesser. Det är just vad jag har i min nya pipeline. Att få arbeta med bildkonst, samtidskonst, musicerande, måleri, fotografi, film, musikal, modern konst, historisk konst med barn och unga. Inte så värst avgränsande, jag vet. Området är stort. För att inte säga enormt! Det är vad denna resa beräknas handla om. Men vem vet, jag är emellanåt väldigt impulsiv, så min resa kanske (och med största sannolikhet...och av tidigare erfarenheter...) tar mig i en helt ny riktning.

 

Jag driver en ideell förening för barn och unga i mitt hem som heter "Unga Konstnärer i Grillby". Nu under hösten kommer jag att ha tre olika grupper indelat efter ålder. Vi har mest fokus på måleri och den egna skaparglädjen, men bjuder även in aktörer som håller workshops för oss. Snart ska vi själva ut och se en samtida utställning; Konstskogen/Konsekvensanalys. En utställning som jag tror är riktigt fantastisk i Stadsskogen, Uppsala. Den kommer jag absolut diskutera och försöka analysera här.

 

Jag har läst till kurser under åren. De som har intresserat och som intresserar mig allra mest är: Drama som pedagogiskt verktyg för läs- och skrivinlärning, Konstpedagogik, Digitala bilder och min nuvarande kurs; Samtidskonst i ett pedagogiskt perspektiv. Jag har hittat hem. Men jag är nybörjare. En erfaren nybörjare? Intresserad och nyfiken, något insatt, nybörjare kanske. Jag sökte Bild- och konstvetenskap förra året och fick smått panik efter att ha försökt ta mig igenom kursens första artikel. Den var skriven på grekiska. Eller ja, min hjärna kunde inte översätta dessa begrepp och jag drabbades av panik! Jag valde att pausa utbildningen, men känner mig nu mer redo att faktiskt ta nya tag till hösten. Ja, det är ju ett tag kvar så att säga. 

 

Jag känner, tänker och upplever konst varje dag. Jag har länge saknat begrepp för att diskutera den djupare. Det har varit lite skrämmande och som den männsika jag är så har det blivit en låsning. Diskurs, radikal estetik, analyser, abstraktoner, en miljon -ismer, Ja, vem går inte vilse bland dessa konstiga konstigheter. Men det är fascinerande, jag har börjat hitta de nycklar jag behöver för att börja låsa upp en ny värld. En värld jag länge befunnit mig i på flera plan, kanske hela mitt liv. Nu startar resan att förstå den teori och vetenskap som ligger till grund för planeterna i det oändliga, komplexa solsystemet KONST. Jag vill göra den tillgänglig för alla, kanske framför allt barn och unga helt oberoende av kön, sexualitet, etnicitet, funktionshinder eller bakgrund överhuvudtaget. Spännande.

 

Ja, jag målar också själv. Det kan ni se här: http://camillaberneklint.blogg.se , om ni vill!

 

Jag tror att det får vara allt för nu. Jag vet själv hur tradigt det kan kännas att ta sig igenom långa blogginlägg. 

 

På återseende!

Ja, det här är jag. När jag sjunger. Det är också roligt. Så roligt att jag laddat upp några klipp på youtube. Både av typen "något seriösa" och andra lite larvigare. Men jag har roligt. Det är kanske det viktigaste. Om ni är intresserade av hur jag sjunger kan ni exempelvis kika in här: https://www.youtube.com/watch?v=iAXzBlWLBNU